Elektrifieringen fortsätter att accelerera, och med den växer behovet av kunskap, nya perspektiv och gemensamt lärande om hur framtidens elsystem ska byggas. Därför arrangerar vi på Power Circle, inom ramen för Energimyndighetens forskningsprogram Framtidens elsystem, seminarieserien Arena Framtidens elsystem – en mötesplats där vi lyfter fram forskningen, och där aktörer från hela sektorn får ta del av de senaste insikterna.
I den senaste upplagan stod elproduktion i fokus – både förnybart och kärnkraft. Genom syntesrapporter, projektpresentationer och panelsamtal samlade vi en bred bild av forskningsfronten, behov framåt och systemutmaningar som formar morgondagens energilandskap.
Dagen inleddes med lanseringen av en ny syntesrapport om forskningsläget för förnybar elproduktion i Sverige. Hampus Thuresson, statistikansvarig och projektledare på Power Circle, presenterade resultaten som tydligt visar att forskningen både har breddats och fördjupats.
Nästa steg handlar om att utöka kunskaperna ytterligare. Fem områden har identifierats där behovet av ny kunskap är särskilt stort. Det handlar om teknik- och systemfrågor, miljö och hållbarhetsaspekter, marknad och policy, sociala frågor samt internationella perspektiv. Forskningen bör dessutom i högre grad tillämpas i praktiken, samt ha ett fokus på samspel snarare än att isolerat betrakta enskilda tekniker.
Därefter genomfördes två forskarintervjuer med projekt som fått stöd inom forsknings- och innovationsprogrammet Framtidens Elsystem. Först ut var projektet AI-baserad energiprediktion för ökad effektivitet i vindkraftsparker, där projektledare Hamidreza Abedi från RISE berättade om hur de arbetat med att utveckla nya AI-modeller som kan ge mer träffsäkra och effektiva vindprognoser. Det här projektet är ett exempel på hur avancerad digitalisering gör reell skillnad för både ekonomi och stabilitet.
Sedan tog vi klivet upp på systemnivå och bjöd in Lina Reichenberg från Chalmers från projektet Ett resilient energisystem: Vilken roll kan kärnkraft och förnybart spela? Här behandlade vi frågor om hur robust optimering kan vara ett sätt att analysera hur elsystemet klarar störningar när det domineras av vind och sol. Det handlar om att planera för mer än bara ett idealscenario, och att bygga ett system som klarar saker som extremväder, produktionsbortfall och begränsad import utan att konsekvenserna blir för stora.
Sessionen avslutades med en paneldiskussion tillsammans med Lina Kinning från Green Power Sweden, Hamidreza Abedi och Lina Reichenberg. Samtalet handlade till stor del om att tekniken finns, men att systemet runtomkring behöver komma ikapp. Systemperspektivet, och inte enskilda teknikval, kommer vara avgörande för hur snabbt och kostnadseffektivt Sverige kan fortsätta expandera den förnybara elproduktionen. Panelen pekade också på att mer förnybar produktion också kräver flexibilitet i flera led – från bättre prognoser och smart styrning till marknadsdesign som ger rätt incitament.
Efter en kort paus flyttade vi fokus till kärnkraftsforskningen, där Maja von Beckerath från Oxford Research presenterade en syntes av det svenska forskningsläget. Här ryms allt från livstidsförlängning av dagens reaktorer till utvecklingen av SMR och fjärde generationens teknik.
Ett återkommande tema är behovet av långsiktighet. För att Sverige ska kunna behålla och stärka sin kompetens krävs stabil finansiering, moderniserade tillståndsprocesser och forskningsmiljöer som lockar nya generationer ingenjörer. En annan viktig slutsats är att kärnkraftens samhällsdimension är underforskad. Acceptans, legitimitet och delaktighet är centrala frågor i alla teknikområden, men inom kärnkraften finns ett stort utrymme att utveckla dessa perspektiv.
Sedan fick vi bjuda upp ytterligare två forskningsprojekt på den digitala scenen, denna gång med fokus på kärnkraft. Det första projektet var MÅSTE - Multidisciplinära Åtaganden för Sveriges gen-IV Teknologi och Expertis, som representerades av Christian Ekberg från Chalmers. De siktar på cirkuläret och undersöker hur kärnbränslen kan återanvändas samt hur nya kärnbränslen kan bli mer effektiva. Här diskuteras även vikten av att föryngra kärnkraftskompetensen.
Simon Davidsson Kurland från Uppsala universitet tog sedan vid för att presentera projektet Kärnkraftens möjligheter att bidra till ett hållbart och robust energisystem. Fokus ligger på realistiska tidsperspektiv, geopolitik, elpriser och jämförelser med andra kraftslag. Det som framkommer är att kärnkraftens nytta inte kan reduceras till en ja-eller-nej-fråga. Den måste bedömas i relation till hela systemet och till vilka alternativ som står till buds vid olika tidpunkter.
Vi avslutade med att återigen välkomma upp Maja von Beckerath, Christian Ekberg och Simon Davidsson Kurland för ett panelsamtal. Här lyfts flera förutsättningar för att säkra vägen framåt. Bland annat pratar vi om att långsiktighet och stabila spelregler från samhället spelar stort roll, men även kompetensförsörjning och ökad förståelse för sociala aspekter.
Dagen visade med stor tydlighet hur snabbt forskningsfronten rör sig – och hur viktigt det är att koppla samman forskningsresultat med konkreta systemlösningar. Genom både syntesrapporter och projektpresentationer blev det uppenbart att utvecklingen inom förnybart och kärnkraft inte sker i parallella spår, utan i ett gemensamt landskap där robusthet, flexibilitet och helhetstänkande blir avgörande.
Mycket av den kunskap som behövs för framtidens energisystem finns redan, men nyttiggörandet behöver stärkas. Forskningen måste nå dem som planerar, investerar och bygger – och systemet måste ge utrymme för innovation, nya arbetssätt och bättre samordning.
Power Circle samlar energibranschen kring viktiga framtidsfrågor. Tillsammans med våra cirka 100 partnerföretag verkar Power Circle för att accelerera den hållbara utvecklingen genom elektrifiering. Verksamheten inriktas på att bygga nätverk och kunskap inom framtidsfrågor som smarta elnät, flexibilitet, energilager och elektrifierade transporter.
Powered by Notified