Från Laststyrning till Efterfrågeflexibilitet

Laststyrning innebär att flytta elanvändning/last från ett tillfälle till ett annat. Detta kan hjälpa ett elsystem med mycket förnybar kraft där tillgången på energi inte är ett problem men där behovet av effekt inte alltid matchar tillgången.

På 80- och 90-talen, innan avregleringen av svenska elmarknaden var laststyrning ett ganska vanligt verktyg. Detta avskaffades dock efter avregleringen för att harmonisera med elhandlarnas fastpris-system.

I det breda, och nästintill oanvändbara begreppet smarta elnät ingår styrning av last för att avlasta elnätet från snabba toppar av lastuttag. Någonstans här blev laststyrning plötsligt ”inne” igen och jag har identifierat att det mer kundfokuserade ordet efterfrågeflexibilitet används mer frekvent. Kunden säger alltså okej till att vara flexibel när hen ska använda/efterfråga elen. Till skillnad från ordet styrning innebär flexibilitet även att systemet kan förespråka att mer el används vid vissa tidpunkter.

Umeå Universitet har gjort en studie på uppdrag av Energimarknadsinspektionen som visar på att kundernas intresse för att medverka med flexibel last är ytterst svalt, mer än 40 % respondenterna i undersökningen kan varken tänka sig dela med sig av data från sin elmätare eller styra sin last. Den återstående gruppen som trots allt kan tänka sig att medverka i laststyrning har dock väldigt små ekonomiska incitament att göra detta; med dagens elpris har en flexibel kund mindre än en krona att tjäna per dag. Det vill säga de som skulle tjäna mest på laststyrningen är elnätsbolagen (om vi bortser från de långsiktiga och egentligen bakomliggande miljöeffekterna i att det faktiskt möjliggör för integrering av större andel förnybara energikällor).

Inom en inte allt för avlägsen framtid spås elpriserna öka, och om kärnkraften ska avvecklas i den takt som annonserats senaste tiden och ersättas med intermittent förnybar kraft så innebär det med stor sannolikhet även att prisvariationerna blir större. Här är vi tillbaka i att kunden faktiskt skulle ha något att tjäna på att styra sin last. För mig låter det rimligt att kunden ska tjäna på att ställa sin last till förfogande, för ”kunden har alltid rätt”. Eller har vi kanske i vår iver att implementera smarta elnät glömt bort att kunden alltid har rätt?

Kan energilager vara den flexibilitet som kunden själv inte är beredd att offra? Power Circle startar nu upp en studie kring potentialen för energilagring på fastighetsnivå. Med hjälp av ett batteri i hemmet kan efterfrågetoppar undvikas, med eller utan att kunden behöver vara flexibel. Den samlade kapaciteten hos många lokala energilager kan även göra viss nätnytta samt parera korta felprognostiseringar av intermittent kraft, vilket möjliggör för integration av mer vind- och solkraft. Men vilken är viktigaste nyttan för batteriet och hur stort behöver det vara? Vi återkommer med ett svar nästa vår.

Malin Hansson
Projektledare, Power Circle