Elbilen är en viktig komponent för en hållbar omställning

På SvD-debatt publicerades fredag 5/9 2018 en debattartikel som ifrågasatte huruvida elektrifieringen av transportsektorn var klimatsmart. Resonemanget utgick från en väldigt märklig systemsyn. Den första repliken kom snabbt, redan samma helg: 

https://www.svd.se/elbilar-ar-inte-miljovanliga--laddas-med-kolkraft

https://www.svd.se/elbilen-ar-klimatsmart-och-bra-for-miljon

Power Circle ombads därefter av SvD att komma med en kompletterande replik, men refuserades då repliken bedömdes ha fel nivå för den debatt SvD eftersträvade.

Repliken publicerades därför torsdag 11/10 på Second Opinion - då läsarkretsen på SO bedöms klara ett resonemang med systemsyn. Power Circles svar utgår givetvis från att elsystemet, transportsystemet och samhället är sammankopplade och att effekter på både lång och kort sikt är viktiga.

https://second-opinion.se/elbilar-battre-oavsett-hur-elen-produceras/ 

Elbilar är kritiska för att vi ska nå våra nationella och globala klimatmål. Elbilen bidrar dessutom till bättre luftkvalitet och minskat buller i våra städer. Dessutom kommer elbilsflottans batterier i framtiden att kunna jämna ut eller kanske sänka elpriset, öka kapacitetsutnyttjandet i elnäten och fasa in sol- och vindkraft i elsystemet.

Argumenten mot elbilar liknar klassiska argument mot förändring i allmänhet och de självutnämnda kraftsystemexperterna Sjödell och Hamrefors som skrev i SvD Debatt är inget undantag, varför replik krävs.

Låt oss börja med att konstatera att förändringens vindar blåser över många affärs- och teknikområden. Så även bilindustrin. Elektrifiering, självkörande fordon och uppkopplade bilar innebär ett stort teknikskifte och vissa biltillverkare kommer kanske inte överleva. Samtidigt erbjuder omställningen möjligheter för underleverantörer och tillverkare som kan utmana sin gamla affär och hitta rätt i det nya.

På bilindustrins moderna karta syns många exotiska företag. Googles Waimo bygger mjukvara för självkörande elbilar och Jaguars elektrifierade fordon. Über och Volvo Cars samarbetar kring tjänsteutveckling och autonomi. Amazon bildar team med Audi och Volkswagen för att rulla ut laddinfrastruktur. Renault, Nissan och Tesla med flera vill inte bara sälja fordon - utan bildar dotterbolag för att bli elhandlare och även sälja batterier, laddteknik och solceller. Dessutom puttrar det kring både Volvo och Scanias tunga elektrifiering och projektet NEVS som opererar i gamla SAABs lokaler ger hopp för den framtida industrin. De gamla förbränningsmotorerna – visserligen med en världskänd turbo - har vi för länge sedan lämnat bakom oss.

Listan kan även expanderas till underleverantörerna. Bulten släppte förra veckan pressmeddelande att de kommer leverera fästelement för elektrifierade drivlinor för ca 2 miljarder. Kunden är hemlig men den som är insatt i branschen kan gissa.

Världsledande Autoliv placerar sig långt framme i teknikracet och attraherar investerare. Ordförande Jan Carlson sa nyligen på en konferens i Japan:

”Vid ett och samma tillfälle nås vår industri av elektrifiering, automatisering, ökad uppkoppling och mobilitet. Vi tar steget in i en ny fas med ökad konkurrens och ökat samarbete – även med företag från helt andra industrier. När fordonsindustrin öppnar upp för det med sig nya möjligheter ...”

Det är ett citat som på ett bra sätt sammanfattar omställningen. Hållbarheten är i fokus och elbilen levererar på alla väsentliga punkter. De enda förlorarna är fossilbränsleindustrin. Deras kraftfulla propaganda ska inte underskattas – än har de gott om pengar. Elbilen har en självklar roll i framtidens energisystem och stadsbyggnad och bidrar på ett positivt sätt till omställning utanför sin sektor. I Göteborg finns Sveriges första busshållplats inomhus och gamla fordonsbatterier används som energilager för att balansera solkraft i elnätet. Eldrivna transporter ger helt enkelt nya möjligheter att tänka nytt på många olika sätt.

Samtidigt som transportsektorn ställer om sker samma sak inom kraftsystemet.

Förnybar kraftproduktion blir allt billigare. Sol och vind blåser sönder affärsmodellerna för fossilkraften. Kolkraft är på nedgång och har fått se sig passerat av sol och vindkraft. Enligt Eurostat svarar brännbara bränslen för mindre än hälften av all elproduktion i Europa.

Det gäller energi. Men kraftsystemets funktion hänger som påtalats på effektbalansen. Det måste i varje ögonblick matas in lika mycket energi som plockas ut. Rostar vi bröd ökar produktionen i något vattenkraftverk. Rostar vi jättemycket bröd blir elen på sikt dyrare och kraftproducenterna bygger fler kraftverk. Eller så effektiviserar någon, eller installerar lösningar för flexibilitet – om de tycker tjänsten blev för dyr. Det samma gäller om du laddar din elbil. När bilen laddar krävs att det matas in produktion. Men när laddar bilen egentligen? Måste alla verkligen ladda samtidigt? Ingen oroar sig att alla ska åka och tanka samtidigt?

Elbilen flyttar lasttopparna till tider med låg last – till exempel natten – och höjer värdet av befintlig infrastruktur. Varför ska kärnkraften och vindkraftverken producera gratis el på natten? Elbilen laddar när priset och belastningen på systemet är lågt. Så gott som alla leverantörer av laddinfrastruktur tillhandahåller lastbalansering. Vissa erbjuder till och med lösningar för att den laddade bilen ska driva brödrosten inne i huset. Ett exempel är Tibber som med sin laddlösning Easee garanterar 50 % lägre elpris för din laddning. Batterier behövs helt enkelt i det nya kraftsystemet. Om de har hjul eller är fastskruvade i en vägg är inte så noga. Huvudsaken att de sitter anslutna mot resterande system med både kabel och internetuppkoppling.

Ibland påstås också att elbilarna har höga partikelutsläpp. Elbilar är ofta lite tyngre, vilket allt annat lika sliter lite mer på däcken. Det är inte ny kunskap. Dessutom beskylls de för att riva upp giftiga partiklar - från bränslebilarnas förbränning som deponerats på vägbanan. Det finns bara ett sätt att få bort de giftiga avgaspartiklarna – och det är inte att plocka bort elbilarna.

Slutligen bör vi säga något om livscykelutsläpp, alltså hur utsläppen ser ut om vi inte bara räknar in energin som krävs för framdrivning - utan hela produktionen. Sjödell och Hamrefors hänvisar på SvD Debatt till den ena siffran mer osannolik än den andra och blandar in förlegade resonemang om primärenergi. Med det resonemanget är det bättre för klimatet att värma huset med eldningsolja än att ha en bergvärmepump - eller att köra tågtrafiken med diesellok istället för el.

Är du som debattör intresserad av vetenskapligt stöd och underbyggda resonemang kan livscykelanalyser som gjorts på bilar och bränslen en bra början. Välrenommerade MIT i Boston erbjuder verktyget carboncounter.com, för den som vill skaffa sig en snabb uppfattning hemma - och som tycker att institutens rapporter är för krångliga. Batteriproduktion är precis som all annan produktion och konsumtion förknippad med råvaruanvändning. Men vill du minska ditt avtryck kanske det är smart att avstå någon annan konsumtion – som inte bidrar till omställningen. Är det något i samhället som det är värt att satsa utsläpp och råvaror på så borde det vara just omställningen. Business as usual är en återvändsgränd.

Chalmers publicerade dessutom en livscykelanalys för fossila bränslen som inte bara slog fast att de var jättejättedåliga. Utan jätte-jättejättedåliga. Räknar du inte med utsläpp vid utvinning missar du upp till 40 %. Då vinner elbilen inte bara en jordskredsseger – den visar tydligt att den är i ett helt annat teknikparadigm.

Gemensamt för livscykelanalyserna är alltså att elbilar är bättre än fossilbränslebilar - oavsett antaganden om hur elen produceras. Väger vi in batteriutvecklingen - där lagringskapaciteten per kg batteri hela tiden ökar och att batteriet aldrig skrotas är matchen över. När det jobbat klart i bilen återanvänds det i kraftsystemet och balanserar sol och vindkraft – innan det återvinns.

Det finns tyvärr inget sätt att återvinna förbrända bränslen. Det är själva kärnan i problemet. Batterier är redan idag mycket bättre för både klimatet, omställningen och närmiljön. De har dessutom en potential som vi bara sett början av. Lösningen är inte att fortsätta köra på bensin och diesel – utan att fortsätta utveckla teknik och marknader som bidrar till omställningen. Då är vindkraft, solceller, batterier, flexibilitetsmarknader och elbilar utmärkta pusselbitar.