Power Circle kommenterar faktafel i SvD:s ledare om elbilar

Power Circle har fått flera frågor under dagen kring en ledare i lördagens Svenska Dagbladet som hävdar att subventioner till elbilar är slösaktiga, baserat på en rad mer eller mindre tveksamma argument och ”fakta”.

För det första är det intressant att notera vem som skrivit denna ledare, nämligen Bjørn Lomborg, en inom klimatkretsar sedan länge känd klimatförnekare som vars tidigare bidrag till litteraturen innefattar verk som till exempel ”Världens verkliga tillstånd”(1998) där han hävdade att saker och ting inte är så illa med planeten och som sågades av bland annat Scientific American under titeln ”Misleading math about the earth”. Hans senaste bok, ”False Alarm” recenserades i New York Times av ekonomipristagaren Joseph Stiglitz med summering ”Written with an aim to convert anyone worried about the dangers of climate change, Lomborg’s work would be downright dangerous were it to succeed in persuading anyone that there was merit in its arguments.”

Lomborg har, i ljuset av allt mer övertygande forskningskoncensus, frångått att helt förneka klimatförändringarna, och nöjer sig istället till att spela ned dess betydelse samt såga alla förslag på klimatåtgärder som inte är ett pris på koldioxid, med hopp om att marknaden ska lösa resten. Ett pris på koldioxid är förvisso en viktig pusselbit, men många decennier av både forskning och praktisk erfarenhet visar att det dessvärre inte löser alla tekniska och sociala utmaningar. Den ledare som han nu författat för SvD:s räkning är dessutom en imponerande uppvisning i att plocka data ur sitt sammanhang och använda dessa för att dra helt felaktiga slutsatser.

Exempelvis hävdar Lomborg att ett förbud av fossilbilar skulle innebära att 87% av konsumenterna skulle få avstå bilköp eftersom en vetenskaplig artikel visar att bara 13% av bilarna som säljs 2030 kommer att vara elbilar. Han bortser då helt från det faktum att artikeln i fråga för det första endast använder siffran 13% som indata till sin studie om materialåtgång, och för det andra baserar den på ett antal antaganden om framtiden. Ett av dessa antaganden är just vilka ”green policies” som finns på plats, vilket innebär att hela resonemanget ovan faller – ändras fler klimatpolicies till att i högre grad än idag innefatta fossilförbud ändras även utfallet av simuleringen och siffran 13% blir förmodligen betydligt högre.

Lomborg resonerar sig sedan runt i cirklar där han å ena sidan menar att subventioner till elbilar inte har någon klimateffekt alls, men å andra sidan tvingas erkänna att en utsläppsminskning på uppemot 10 ton per bil ändå kommer att ske. Även om 10 ton per bil inte på något sätt att så försumbart som Lomborg försöker indikera är det troligtvis dessutom en kraftig underskattning. Andra studier visar att besparingen per bil snarare är ca 50-80% jämfört med motsvarande fossildriven variant än de 29 % som den IEA studie han hänvisar till menar.

Lomborgs tes är, baserat på sifforna ovan, att pengarna som går till subventioner skulle kunna användas mer effektivt – ett tröttsamt och slitet argument som brukar höras från dem som helst inte vill göra någonting och som helt missar två poänger. Den första är att alla utsläpp måste ned. Även om personbilsflottan bara står för 7% av världens utsläpp som Lomborg hävdar så måste även dessa utsläpp bort. Det andra är att politiskt införda subventioner ofta syftar till att lösa flera problem. Förutom utsläppen som minskas från den faktiska bilen i fråga bidrar subventioner till ny teknik till att bygga en marknad och ett infrastruktursystem kring dessa så att priserna sjunker och tekniken blir tillgänglig för fler, vilket leder till större klimateffekter på sikt. Dessutom kan de ha helt andra syften, som att sätta fart på ekonomin i kristider genom att subventionera grön teknik, istället för att subventionera fossila tekniker vilket dessvärre fortfarande förekommer i allra högsta grad rund om i världen.

Utöver tveksamma argument innehåller Lomborgs ledare även ett antal helt felaktiga påståenden, som att elbilar har en högre totalkostnad än sina fossila motsvarigheter, vilket inte längre stämmer, samt att räckvidden är för dålig, vilket vi bara behöver gå till modellutbudet på marknaden för att motbevisa. Vissa argument, som att nio av tio elbilsägare bara har elbilen som andrabil har vi svårt att bemöta då de helt saknar källa och vi inte känner till någon studie som visar detta sedan tidigare.

Tydligt är att det finns många tveksamheter i denna ledare, både i form av fakta och slutledningsförmåga. Självklart ska det finnas utrymme för olika åsikter i debatten, men i dessa tider av ”fake news” är det ändå obegripligt att SVD bjuder in Björn Lomberg att sprida felaktig information och marknadsföra sina åsikter som fakta baserat på missbruk av källmaterial på ledarsidan. Sedan går det givetvis att ha olika åsikter om subventioner, vi tror att de behövs i en övergångsfas för att stimulera teknikskifte och i fallet elbilar undvika att vi hamnar i en klassisk hönan-och-ägget situation där inga fordon säljs för att ingen infrastruktur finns och ingen infrastruktur byggs för att inga fordon säljs.