Spännande diskussioner när forskning och näringsliv möttes på SamspEL Arena på Solforum

När har hälften av alla svenska hushåll solceller på taket? Hur mycket solkraft kan vi ha i det svenska elsystemet innan blir det viktigt att ha förbättrade prognoser för dess produktion? Vilken aktör driver på omställningen för egenproducerad solel?

De här frågorna har vi på Power Circle diskuterat på Energimyndighetens konferens Solforum i Göteborg i veckan, där vi arrangerade två välbesökta sessioner inom ramen för SamspEL Arena. SamspEL Arena är interaktiva mötesplatser, där forskare, näringsliv och myndigheter samlas för att diskutera aktuella forskning.

Den första sessionen var på temat Prognostisering av solel för effektiv drift av elsystemet, där både förbättringsbehov av själva prognoserna diskuterades såväl som dess olika applikationer.Svenska kraftnät berättade att de jobbar i samarbete med bland annat SMHI för att skapa förbättrade prognoser på solel, för att säkra systemstabiliteten när vi får allt mer solkraft i landet. Forskare från SMHI talade om vilka fördelar bättre prognoser har och vilka utmaningar som finns med att skapa dem. Ett forskningsprojekt från RISE förklarade hur de använder AI-modeller för att göra prognoser både för solcellsproduktion och elförbrukning i hushåll, för att optimera användningen av ett batteri. Företagen Greenbyte, som jobbar globalt med databaserad optimering av produktion från sol och vind och Bixia, elhandelsbolag och balansansvarig, deltog också.

I panelen lyftes att bra solelsprognoser kommer att bli allt viktigare, både för systemstabiliteten, men också för lönsamheten. För kraftproducenter blir möjligheten att optimera sin försäljning på marknaden viktigare när subventioner gradvis minskar, och det motsvarande gäller för elhandlare och balansansvariga, som sitter på andra sidan och vill köpa rätt mängd el.

Utmaningarna idag handlar mycket om mätning och kvalitet på data och modeller. Det behövs exempelvis bättre modeller för molnbildning. Ett problem idag är att en stor del av solelsproduktionen sker bakom mätaren i små anläggningar, som inte har krav på att rapportera sin bruttoproduktion. Här önskades möjligheten att få separata mätvärden för produktion och konsumtion, oavsett anläggningens storlek. Möjligheten och viljan att dela data för att förbättra prognosverktygen hos de olika aktörerna lyftes som en viktigt aspekt framöver.

I en andra session avhandlades temat Elhandelsbolag, elnätsbolag och prosumenter – roller i en effektiv utbyggnad av egenproducerad solel. Här presenterade tre forskningsprojekt insikter om affärsmodellinnovation inom stora energibolag, vilken roll nätägaren kan ta framöver, samt vad som driver konsumenter att bli prosumenter. Några medskick från presentationerna var att en omställning till nya affärsmodeller kan vara komplext och tar tid. Det är viktigt att företagen är öppna för innovation och vågar vara lite modiga för att de ska kunna skapa värden kopplade till det nya system som växer fram i spåren av mer förnybar kraft och fler aktörer i elbranschen. Det var också tydligt att elnätsbolagen förväntas få en annan roll framöver, och att förmågan till omställning hos dessa varierar beroende på exempelvis storlek och ägarform. Till paneldiskussionen anslöt sig Kraftringen och Telge Energi, båda energibolag med stort fokus på solel.

Publiken ansåg att ”konsumenterna” och ”leverantörer av produkter och tjänster inom solel” var de aktörer som starkast driver på utbyggnaden av solel. I panelen fick åsikterna isär om myndigheterna/politikernas påverkan – vissa ansåg att stöd fortfarande behövs för att utbyggnaden ska fortsätta, andra ansåg att andra drivkrafter för konsumenterna att investera är viktigare. Även kommunernas roll som facilitator lyftes upp.

Ett av de viktigaste medskicken från sessionen är kanske att effektivitet kanske inte alltid är det samma som effekt, framför allt inte på kort sikt. I en stor omställning av ett system kanske vi måste acceptera vissa förluster och suboptimeringar på kort sikt för att nå fram till målet på längre sikt. En annan fråga som alla verkade vara överens om var att ökad samverkan blir allt viktigare när systemen blir mer komplexa och när fler aktörer kommer in i bilden på energimarknaderna.

Från de engagerade diskussioner som fördes både på scenen och flitigt i bikupor bland publiken under de två sessionerna drar vi på Power Circle slutsatsen att det är viktigt att forskare och industri har en plattform att mötas och utbyta erfarenheter. Det verkar finnas ett stort intresse av att träffas för att nätverka och diskutera dessa frågeställningar från både bransch akademi och vi med glädje fram emot nästa SamspEL Arena den 5 december i Stockholm.

SamspEL är Energimyndighetens forsknings- och innovationsprogram inom elsystemområdet. Power Circle arbetar på uppdrag från Energimyndigheten med att konsolidera och sprida kunskap från programmet, bl.a. genom kunskapsportalen Framtidens Elsystem och genom att arrangera SamspEL Arena.

Nästa SamspEL Arena kommer att anordnas tillsammans med CoordiNet-forum den 5 december i Stockholm, där det genomgående temat för dagen är flexibilitet som lösning på kapacitetsbrist.