V2G – från framtidsvision till konkret systemnytta

Vad krävs för att fordon ska kunna stötta elsystemet – och inte bara ladda el från det?

Under vårt senaste webbinarium inom ramen för Energimyndighetens forsknings- och innovationsprogram Framtidens elsystem tog vi ett djupt andetag och dök ner i just detta: forskningsläget för Vehicle-to-Grid (V2G) och hur tekniken kan bidra till ett mer flexibelt, robust och hållbart elsystem - med särskilt fokus på beteende- och beredskapsperspektiven.

V2G är möjligt redan idag

Power Circles samhällspolitiska expert Isak Vencu Öhrlund öppnade dagen med att slå fast att tekniken för dubbelriktad laddning redan finns. Elbilar som laddar från nätet – men också kan leverera tillbaka – är ingen framtidsvision längre. Redan idag är över 40 % av de 20 mest sålda elbilarna i Sverige V2G-kompatibla.

Potentialen är enorm: om en miljon bilar avger 10 kW var, motsvarar det en tredjedel av Sveriges maximala effektbehov vintertid. Men för att tekniken ska göra verklig nytta behövs mer än teknisk mognad – det krävs också affärsmodeller, incitament, och förståelse för användarbeteenden. Här finns det behov av ytterligare forskning på dessa områden.

Vem kan bidra med V2G, och var?

Därefter genomfördes fyra forskarintervjuer med projekt som fått stöd inom forsknings- och innovationsprogrammet Framtidens Elsystem. Först ut var projektet “En kartläggning av potentialer för V2G – vilka är användarna, var finns de och hur kör de?”, presenterat av Gustaf Bengtsson och Jonas Zetterholm. Projektet utgår från fordonsregister, hushållsdata och tekniska specifikationer för bilar för att kartlägga var i landet V2G-potentialen är som störst – både geografiskt och socioekonomiskt.

En viktig faktor som Gustaf och Jonas tryckte på var att styrmedel måste uppfattas som rättvisa. Annars riskerar vi policyosäkerhet, vilket försvårar investeringar och delaktighet. Projektet syftar också till att ta fram en metod för att årligen kunna uppdatera V2G-kartläggningen, så att elnätsägare och beslutsfattare får ett bättre underlag för planering.

Vad driver villaägare att bidra till elsystemet?

Därefter fick vi höra om projektet “Villahushåll, drivkrafter och potential att bidra till frekvensreglering genom V2G”, presenterat av Hanna Hasselqvist från RISE. Genom intervjuer, enkätstudier och scenarier ska forskarna utforska vad som egentligen motiverar hushåll att låta bilen stötta elnätet.

Förståelse för frekvensreglering är låg hos allmänheten och oro för batteriets livslängd är fortsatt hög – men samtidigt finns vilja att bidra och potential att anpassa laddmönster. Projektet hoppas kunna ge input till både tjänsteutvecklare och policymakare, inte minst kring hur man sänker trösklarna och skapar användarvänliga gränssnitt.

Hur påverkas elkvaliteten av dubbelriktad laddning?

Vi bytte sedan fokus till beredskap och teknik med Sara Rönnberg från Luleå tekniska universitet, som berättade om projektet “Elkvalitetsaspekter från olika typer av fordonsladdning”.

Med ökande användning av elbilar (och särskilt V2G) uppstår frågor om hur laddning påverkar elkvaliteten – till exempel i form av övertoner och högfrekventa störningar. Projektet syftar till att identifiera vilka laddstrategier som fungerar bäst under olika förutsättningar och tidpunkter – och lyfter exempelvis hur man genom standardisering kan förhindra negativa effekter.

En viktig aspekt är också hur denna kunskap kan bidra till ett ökat beredskapsperspektiv i ett elsystem som ställs inför allt större krav när elektrifieringen ökar och säkerhetsläget försämrats.

 V2G i kris – från privatbil till samhällsresurs?

Sist i forskningsblocket presenterade Tomas Lönnqvist från IVL projektet “I elsystemets tjänst – hur kan elektrifierade transporter stötta vid kris?”.

Projektet undersöker hur elfordon kan användas som energilager i krislägen – till exempel vid elavbrott eller cyberattacker. Gotland används som fallstudie, men ambitionen är att metoderna ska kunna överföras till hela Sverige. Referensgruppen består bland annat av MSB, Försvarsmakten, Svenska kraftnät, Volvo Penta och flera regionala aktörer – vilket visar på frågans höga relevans.

Från teknik till verklighet

Webbinariet avslutades med ett brett panelsamtal med representanter från Vattenfall Eldistribution, Energimyndigheten, Göteborg Energi och Volkswagen Sverige. Diskussionen kretsade kring frågan: när ser vi en bred implementering av V2G?

Alla var överens: tekniken finns – men enkelhet, affärsmodeller och standardisering är nycklarna som delvis fattas idag. Therese Caesar från Göteborg Energi lyfte att elnätsbolag redan nu kan ta emot flexibilitet från elbilar, även om det krävs fler bilar och kunderbjudanden från fordonstillverkare eller andra aktörer för att få effekt. Kajsa Danielsson betonade vikten av gemensamma standarder och förtydliganden i exempelvis nätkoder och affärsmodeller, medan Anders Lewald från Energimyndigheten påminde om att forskningen om användarbeteenden är avgörande för nästa steg.

Marcus Thomasfolk från Volkswagen Sverige betonade behovet av tydliga kundpaket som erbjuder helhetslösningar för V2G och föreslog att dagens gröna teknikavdrag skulle kunna utvidgas till att även omfatta bilbatterier – oavsett om de sitter i garaget eller på fyra hjul.

En framtid i medvind – men ännu trösklar

Under seminariet blev det tydligt att V2G är en teknik med stor potential – men som kräver samverkan hela vägen från fordonstillverkare till elnätsägare, myndigheter och användare. Forskningen som presenterades visar på både möjligheter och utmaningar, inte minst kopplat till rättvisa, användarbeteenden och krisberedskap.

Men kanske viktigast av allt: om vi får affärsmodeller och styrmedel på plats, är Sverige faktiskt tekniskt redo att ta steget till en bred implementering av V2G.

Om du vill se seminariet i efterhand går det att göra här.