I början av året kom Energimarknadsinspektionens svar på regeringens uppdrag att analysera vilka åtgärder som krävs för att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma regler för den inre marknaden för el, det så kallade Ren Energi-paketet. Power Circle var en av de organisationer som fick äran att vara remissinstans till den minst sagt mastiga luntan på 740 sidor (Ei R2020:02). En av de frågor som avhandlas, och som vi fått anledning att återkomma till nu under hösten, är frågan om energigemenskaper.
På detta tema genomförde Power Circle och Svensk Solenergi nyligen en workshop tillsammans med sina medlemsföretag för att gå igenom och kommentera de remissvar som inkommit hittills. Workshopen inleddes med en presentation av David Larsson från Solisten, som på uppdrag av de båda organisationerna sammanställt samtliga remissvar som berör just Energigemenskaper (artikel 16 m.fl. och avsnitt 5.15).
Sammanfattningsvis konstaterades att:
Se hela Davids presentation och sammanställning:
Remissinstansernas inställning till energigemenskaper
David Larsson tolkar intentionerna om energigemenskaper från EU, som utgör grunden till Energimarknadsinspektionens utredning och remissrundan, så här:
Remissinstanserna tycker överlag att energigemenskaper är något positivt. Energikontoren Sverige skriver att energigemenskaper kan skapa systemnytta, Lindborg Systems svarade att det är viktigt eftersom det annars kommer byggas vätgasledningar för att dela energi, Fastighetsägarna vill kunna bygga egna elnät lokalt, medan Svenska Kraftnät å sin sida anser att det är bra att energigemenskaper inte planeras tillåtas äga egna nät.
Remissvaren menar att energigemenskaper borde kunna samlas under ett begrepp. Idag används både medborgarenergigemenskap (vilket allmänt förkortas till energigemenskap) och gemenskap för förnybar energi, i olika EU-direktiv.
Viktiga frågor är hur energigemenskaper ska drivas och organiseras och om de ska få äga näten. Energimarknadsinspektionen menar att driftformen i Sverige med fördel kan organiseras som en ekonomisk förening vilket den allmänna meningen i remissinstanserna stödjer.
En fråga som varit föremål för mycket diskussion är huruvida energigemenskaperna ska få äga egna elnät eller inte. Förslaget från Ei är att de inte ska få göra det, utan att man istället bör klustra ihop energigemenskaperna i lokala virtuella nät. De flesta remissinstanser håller med om detta, men vissa föreslår istället att energigemenskaperna bör tillåtas ta över och äga nätet, t ex Fastighetsägarna som vill kunna koppla ihop byggnader. Ett annat förslag är att energigemenskaperna skulle kunna få bygga kompletterande lokala nät, kanske framför allt likströmsnät vilket exempelvis Örebro kommun förordar med argumenten att det ger redundans och att man kan dela energin lokalt. En remissinstans förordar att de virtuella näten ska kunna vara nationella snarare än lokala, men då förloras direkt den systemnytta som gemenskapen skulle kunna utgöra. De lokala virtuella näten verkar vara den väg framåt som flesta remissinstanser håller med om.
Sammanfattningsvis kan näten ägas på följande sätt enligt summeringen:
Energimarknadsinspektionen (Ei) anser att det inte behövs mer än småjusteringar i lagen medan flera remissinstanser anser att det behövs lagändringar, främst vad gäller energiskatten.
En viktig poäng med energigemenskaper är att främja förnybar energi. I nuvarande skattesystem måste varje byggnad betala energiskatt, vilket kan utgöra en barriär för lokalt utnyttjande av egenproducerad el. Om skattesystemet inte ändras innebär det att ingenting ändras i praktiken, även om vi kallar det för ”Energigemenskaper”. Flera remissinstanser föreslår därför att Energigemenskaper bör avräknas gemensamt, som ett system för ”kollektivt egenanvändning av el”, möjligen med någon gräns för detta vid någon viss nivå. Denna fråga bör enligt remissinstanserna utredas vidare, liksom frågan om vad som händer med skattereduktionen på egenproducerad el för t ex villaägare om vill gå med i en energigemenskap.
Några kommentarer från enskilda remissinstanser som lyftes fram i presentationen var Göteborg Energi som betonar att man inte vill gynna eluppvärmning som skattebefriad egenanvändning eftersom det skulle kunna leda till snedvridning mot fjärrvärme. Sveriges Kommuner och Regioner är positiva till gemenskaperna men vill inte missgynna effektivare kraftproduktion. Kraftringen lyfte fram balansen mellan villaägare och hyresrätter där de tror att det är mer sannolikt att villor/radhus slås ihop i en gemenskap vilket kan missgynna hyresrätter. CheckWatt ser att energigemenskaper öppnar för smartare effekthandel mellan elkunder. Svensk Solenergi menar att det är rimligt att man i ett virtuellt nät inte har en överföringsavgift på den el som används inom energigemenskapen. E.ON öppnar för att nätägare ska kunna ge rabatt på nätavgiften till energigemenskaper som gör nätnytta.
Ei och Skatteverket hade lite olika syn på effekterna av Ei:s förslag att tillåta en virtuell mätpunkt för att låta hushållen i en gemenskap välja elleverantör i byggnader. Skatteverket menar att det kan bli komplikationer vid uttagsbeskattning och det konstaterades att frågan bör utredas vidare. David kommenterade med att det i flerbostadshus redan idag finns en problematik med dubbel moms på solel, vilket bör ses över.
Det finns alltså mycket kvar att säga och utreda gällande energigemenskaper, framför allt gällande frågor om beskattning och avgifter. Det är också Ei:s förslag att någon myndighet gör detta, och Energimyndigheten meddelade att man vill få ett sådant uppdrag. Även diskussionen på mötet landade i att det finns ett behov av att utreda flera frågeställningar vidare ifall man vill att energigemenskaper ska vara något som bidrar till energiomställningen och skapar ett mer flexibelt och robust lokalt energisystem.
Det som händer just nu är att energienheten på infrastrukturdepartementet går igenom alla remissvar och förbereder en proposition, som troligtvis kommer att presenteras i vår. Detta är något efter utsatt tidplan från EU då Ren Energi paketet egentligen bör träda i kraft redan vid årsskiftet. I väntan på propositionen kommer vi aktörer fortsätta lyfta behovet av en fördjupad utredning om vilken nytta energigemenskaper skulle kunna spela för samhället.
Ladda ner presentationen från mötet här >>
Power Circle samlar den nya energibranschen kring viktiga framtidsfrågor. Tillsammans med cirka 80 partnerföretag verkar Power Circle för hållbar utveckling genom elektrifiering. Verksamheten inriktas på nätverk, kunskapsspridning och påverkan inom framtidsfrågor som smarta elnät, energilager, elektrifierade transporter och förnybar energi.