Trots bred enighet om att flexibilitet i elsystemet är avgörande för att klara elektrifieringen, finns det fortfarande många hinder som bromsar utvecklingen. I den femte delrapporten från projektet FlexAbility visas det hur målkonflikter, attityder till risk, avsaknad av aktörsroller och begränsande regelverk gör att viktiga flexibilitetsresurser inte nyttjas fullt ut.
Rapporten visar att viljan att bidra till ett flexiblare elsystem är stor – men att samhällets institutioner, regelverk och styrsignaler ännu inte hänger med i den snabba utvecklingen. Resultaten baseras på ett 60-tal intervjuer med experter och aktörer från hela energibranschen, samt en uppföljande workshop med fokus på förflyttningar av hinder mellan 2024 och 2025. Studien ger en unik ögonblicksbild av var flexibiliteten står i dag – och vad som håller tillbaka utvecklingen.
– Att samhället lyckas med energiomställningen hänger på att vi bättre tillvaratar de möjligheter som flexibila resurser ger. Flera aktörer pekar på att de direkt hade kunnat bidra med flera hundra megawatt flexibilitet om spelreglerna var annorlunda, säger Johanna Lakso, vd på Power Circle.
I rapporten pekas flera återkommande hinder ut. Det handlar bland annat om att nätägare saknar tillräckliga incitament att arbeta med flexibilitet, att styrmedel och regelverk inte är utformade för dagens teknik, och att det saknas roller som EU-direktiv kräver. Flera intervjupersoner lyfter också att deras resurser kan vara flexibla men att det kan komma till ett högt pris, då det uppstår en konflikt med huvudsyftet med deras resurs – som kan vara att snabbladda bilar eller tillverka varor.
Projektet har delat in alla identifierade hinder och målkonflikter i tre huvudområden och elva underliggande kategorier.
Rapporten visar också att många aktörer efterfrågar tydligare ansvarsfördelning och långsiktig styrning. I en uppföljande workshop som genomfördes 2025, ungefär ett år efter att merparten av intervjuerna utfördes, pekades Energimarknadsinspektionen och Svenska kraftnät ut som de aktörer som har störst ansvar för att ta utvecklingen av flexibilitet framåt.
Resultaten visar också att viss förflyttning sker när det kommer till barriärer för flexibilitetens utveckling. Studien presenterar några områden som tagit steg framåt det senaste året; exempelvis generell kunskap om flexibilitet samt bättre tidskoordinering mellan lokala marknader och stödtjänster, så att flexibilitetsaktörer kan delta på båda. Över lag ser aktörer något mer hoppfullt på situationen för flexibilitet 2025 än vad de gjorde 2024, även om vissa nya hinder tillkommit – såsom förseningen av BSP-rollen och en mängd olika svåroptimerade effekttariffer.
– Flexibilitet är ett verktyg som kan användas för att nå flera samhällsmål samtidigt: elektrifiering, försörjningstrygghet, klimatmål, resurseffektivitet och kostnadseffektivitet. Vår studie visar att dagens förutsättningar skapar spänningar mellan dessa mål, nu behöver vi lösa upp knutarna för att frigöra flexibiliteten i stor skala och använda hela potentialen, säger Elham Kalhori, elmarknadsexpert på Power Circle.
Rapporten är en del av forskningsprojektet FlexAbility som finansierats med stöd från Energimyndigheten. Detta är den femte och sista delrapporten i Power Circles arbete med att kartlägga förutsättningar för flexibilitet fram till år 2030.
Power Circle samlar energibranschen kring viktiga framtidsfrågor. Tillsammans med våra cirka 100 partnerföretag verkar Power Circle för att accelerera den hållbara utvecklingen genom elektrifiering. Verksamheten inriktas på att bygga nätverk och kunskap inom framtidsfrågor som smarta elnät, flexibilitet, energilager och elektrifierade transporter.
Powered by Notified