Ny syntesrapport undersöker utmaningar och möjligheter för framtidens distributionsnät.

Idag lanseras syntesrapporten Utmaningar och möjligheter för framtidens distributionsnät, som är framtagen av Power Circle på uppdrag av Energimyndigheten. Rapporten identifierar sex behovsområden för forskning framåt, men även ett övergripande behov av kompetens och kunskapsspridning. Elnätsbolag har också bristande incitament och resurser att arbeta med innovation idag, vilket framgår av rapporten.  

Den pågående elektrifieringen och energiomställningen tillsammans med det faktum att en stor del av dagens distributionsnät kommer behöva bytas ut inom en snar framtid gör att Sveriges elnät står inför ett betydande investeringsbehov de kommande åren. För att vi ska lyckas modernisera och effektivisera dagens distributionsnät behövs mer forskning och innovation på området.  

Flera behovsområden finns för framtida forskning och utveckling
I den aktuella syntesrapporten har sex huvudsakliga behovsområden för forskning framåt identifierats:  

• Digitalisering och datanalys 

• Testning och integration av framtidens teknik 

• Ledarskap och styrning i energiomställningen 

• Resiliens och kostnadseffektivitet 

• Framtida riskmodeller och beslutsstöd 

• Kraftelektronik och elkvalitet 

Trots kartläggningens tekniska fokus har flera behov inom tvärvetenskaplig forskning identifierats under arbetets gång. Utformningen av framtidens distributionsnät sträcker sig bortom enbart teknik och omfattar även ekonomiska, juridiska och beteendemässiga aspekter. Kompetensförsörjning och kunskapsspridning framstår dessutom som centrala frågor att beakta framåt.  

I resultaten från syntesen har även ett antal tematiska delområden av pågående forskning på distributionsnät identifierats. Däribland forskning på integration av variabel och decentraliserad produktion, integration av elbildsladdning, flexibilitet i elnäten, elkvalitet, datadrivna analysverktyg, energigemenskaper och mikronät. Vidare ger syntesrapporten en överblick av finansiärer av dagens forskning på området, samt en kort internationell utblick. 

Bättre samordning och tydligare incitament för innovation behövs
Sverige ligger i framkant inom bland annat forskning om elkvalitet, samt inom utrullning av smarta mätare, medan andra länder som exempelvis Storbritannien och Danmark leder vägen när det gäller att etablera testbäddar för ny teknik och att integrera innovativa lösningar.  

– Sverige lära sig mycket av andra länder för att främja innovation och framtidssäkra elnäten, säger Anna Wolf, vice vd och elsystemexpert på Power Circle, och medförfattare till rapporten. Resultaten från syntesrapporten ligger i linje med det som vi konstaterat i tidigare arbete, nämligen att elnätsregleringen idag ger små incitament för svenska elnätsföretag att driva forskning och utveckling.

En av de övergripande utmaningarna som lyfts av flera respondenter är just att elnätsbolagen ofta saknar resurser och incitament att bedriva forskning och utveckling, men även till att implementera ny teknik och nya innovationer. Förutsättningarna varierar kraftigt mellan olika bolag beroende på storlek och ägandeform och det saknas idag samordning av forskning inom området. I rapporten identifieras behovet av någon form av kompetenscentrum inom elnätsrelaterad forskning. 

– Elektrifieringen av samhället medför utmaningar för att effektivisera och optimera Sveriges elnät. Syntesrapporten ger oss en värdefull plattform för att diskutera framtidens elnät och identifiera de viktigaste forskningsområdena framåt, säger Anna Johansson Norlén, enhetschef hållbar el, Energimyndigheten.