Åtta punkter för elektrifieringen

• Mål till 2030 som accelererar klimatomställningen. Den koldioxidbudget som återstår för världen minskar i snabb takt och det är inte längre i linje med forskningen att sakta fasa ut koldioxidutsläppen till 2045. Sveriges andel i denna budget är slut före 2030 om inte kraftfulla utsläppsminskningar görs de närmaste åren. Behåll nuvarande och inför fler etappmål för klimatomställningen till 2030.  

• Ökad effektivitet ett viktigt första steg. För att snabbt kunna elektrifiera krävs plats i befintligt elsystem. Stora besparingar kan nås genom effektiviserande åtgärder. Det finns idag 17 TWh el som är lönsam att effektivisera. Därtill kommer effektiviteten i själva elnätet där ökad digitalisering, användandet av flexibilitet och smart teknik som ger möjligheter att överföra mer el i befintligt nät. Sätt fokus på resurseffektivitet samt energi- och effekteffektivisering i klimathandlingsplanen.

• Kraftsamla kring flexibilitet och skapa nya förmågor i elsystemet. Användarnas flexibilitet är avgörande och nödvändigt för ett fortsatt fungerande kraftsystem. Flexibilitet kan bidra med stabilitet på flera olika sätt både nationelt, regionalt och lokalt. Myndigheterna presenterade i april en rad förslag. Ta ett krafttag kring flexibilitet och elsystemets förmågor, sätt upp ett ambitiöst planeringsmål i GW till 2035 och följ utvecklingen genom statistik. 

• Inför ett Elnätskliv som stöttar nätägarnas förändringsresa. Elnäten spelar en central roll i att möjliggöra elektrifieringen, men kan snabbt bli en flaskhals. Ska vi klara av Industrikliv och Klimatkliv krävs ett Elnätskliv där nätägare kan söka finansiering för satsningar som ökar deras digitalisering och förmågor att arbeta med flexibilitet, så att utvecklingen och driften kan bli mer proaktiv.  

• Korta ledtiderna att ansluta till elnätet. Många olika aktörer vill nu ansluta till elnäten – industrier, batterifabriker, datacenter, elproduktion, energilager och laddinfrastruktur. Ledtiden för en första kontakt kan vara upp till ett år. Det håller inte om vi ska lyckas med en snabb omställning. Utredningsförslag finns kring att använda digitala ansökningsförfaranden och kapacitetskartor för att förenkla både för sökande och nätägare. Ge förutsättningar att öka transparens och korta ledtid genom att utreda kapacitetskartor som verktyg.

• Stöd smart laddning och kombinerade lösningar. Transportsektorns elektrifiering har tagit ordentlig fart, men statliga stöd krävs fortsatt på flera områden för att hålla styrfart i omställningen. Smart laddning kommer vara en förutsättning, och därför behöver statliga stöd ställa krav på detta, annars riskerar våra elnät att bli överbelastade när allt fler fordon laddas på el. Gör det också lättare för aktörer att söka stöd för kombinationer av olika lösningar som laddning, solel och energilager.

• Se över skatter och regler som hindrar V2X, energilager och energigemenskaper. De regler som finns idag är inte helt anpassade för den teknik som är på väg att växa fram. Om ett par år kommer hela flottor av batterier-på-hjul och andra nya energilagringstekniker ha möjlighet att bidra till elsystemets balans, samtidigt som kunden är mer aktiv. Se till så att gammalmodig lagstiftning inte sätter käppar i hjulet för den teknik som kan bidra till en snabbare omställning.

• Skapa investeringsförutsättningar för omställningen. Det är en historisk omställning som elsystemet står inför. Investeringar kommer att göras för många miljarder kronor och de som investerar är allt ifrån bostadsrättsföreningar, energibolag, industrier, företag, kommuner, entreprenörer och elnätsbolag. För att kunna ta alla dessa investeringsbeslut krävs långsiktighet och tydlighet. Säkerställ att styrmedel som införs beslutas med framförhållning och i bred politisk enighet.  

Läs hela inspelet till regeringen från Power Circle här.