Incitament för smart laddning saknas

När elektrifieringen av transportsektorn tar fart riskerar elnäten att inte räcka till, men genom smartare laddning skulle många problem kunna undvikas. En ny rapport framtagen av Power Circle på uppdrag av Region Gotland och Energimyndigheten försöker reda ut vad smart laddning innebär, och konstaterar att incitamenten för smart laddning behöver utvecklas.

Elektrifieringen av personbilar har verkligen tagit fart under året, med nya rekordnivåer som slagits flera gånger. På uppdrag av Energicentrum Gotland och Energimyndigheten har Power Circle under hösten arbetat med att kartlägga värdekedjan och förutsättningarna för smart elbilsladdning med målet att föreslå hur ett pilotprojekt för smart laddning på Gotland skulle kunna se ut. Under projektet har det blivit tydligt att smart laddning inte är ett helt entydigt begrep.

- Smart laddning är ett begrepp som har olika tolkningar för olika personer. Laddningen kan vara smart ur användarens eller ur elsystemets perspektiv, och kan handla om allt ifrån smarta inställningar till att sälja tjänster på olika marknader. Vår rapport fokuserar på smart laddning ur ett systemperspektiv för att just kunna adressera de frågor som framtidens elsystem står inför, säger Simon Lundqvist, projektledare på Power Circle.

Gotland har unika förutsättningar med ett eget litet energisystem, stor vindkraftsproduktion och två kablar till fastlandet. Detta är något som Energimyndigheten tagit fasta på i sin färdplan för Energipilot Gotland som syftar till att ön ska vara ett pilotområde som går före i omställningen till ett hållbart energisystem. Ett Energicentrum har upprättats på Gotland för att med god förankring kunna genomföra färdplanen. Rapporten som släpps idag är en del i Energicentrums arbete.

- Vi ser att det finns ett stort intresse bland aktörer på Gotland att vara med och bidra till vårt arbete. Just elektrifieringen av fordonsflottan är en av de delar som har potential att bidra till den energiomställning som Regionen strävar efter, men vi ser att det behövs mer kunskap hos oss och andra aktörer om hur smart laddning kan genomföras, säger Patrick Dahl, verksamhetsutvecklare på Energicentrum Gotland.

Inom ramen för studien har ett kunskapsunderlag om smart laddning sammanställts med fokus på olika nivåer av smart laddning, värdekedjan av aktörer och möjliga funktioner, tänkbara affärsmodeller och framförallt hur smart laddning kan bidra med nytta till elsystemet. Antalet elbilar på Gotland är idag inte så stort men enligt Power Circles prognos kan det handla om tio tusen elbilar på ön 2030 plus en stor ökning under besökstunga perioder. Detta skulle kunna medföra betydande effektuttag vid laddning men också en spännande batterilagringskapacitet.

Rapporten presenterar fyra möjliga upplägg på en pilot för smart laddning. Utgångspunkten för dessa har varit att får till smart laddning som tar hänsyn till det större elsystemets förutsättningar och med hjälp av incitament får elbilsförare att se fördelar med att anpassa sitt laddbeteende. Det som framförallt saknas idag för att kunna få detta att ske är ekonomiska incitament och signaler till elbilskunden eller den aktör kunden vill arbeta med som laddningen kan styras mot.

- Det vi ser generellt är att det saknas ekonomiska incitament till kunden, inte bara på Gotland utan i hela landet. Även elbilsägare som har en laddbox som kan styra mot en extern signal saknar idag förutsättningar att bidra till ett resurseffektivt elsystem eftersom informationen om elsystemets tillstånd saknas. Här ser vi att bland annat nätägare har mycket att vinna på att skapa bättre signaler, säger Johanna Lakso, vd på Power Circle

Det som skiljer de olika pilotförslagen åt är hur laddningen ska styras, vilken typ av aktörer som behöver delta i piloten samt antalet elbilar som krävs. Den första piloten utgår från en pilottariff till elnätskunder som ska ge en prisskillnad mellan timmar med gott om utrymme i elnätet och timmar då läget är mer ansträngt. I sin enklaste form kan tariffen vara baserad på klockslag och samma för alla dygn på året till mer avancerade utformningar där tariffen förändras dynamiskt utifrån situationen. Den senare förutsätter mer automatik hos de kunder som ska delta i piloten.

Den andra piloten bygger på att en pilotstation för smart laddning byggs, till skillnad från de andra piloterna där befintlig laddinfrastruktur kan användas. Fördelen med att göra pilot av en ny station är att nätbolaget kan vara mer aktiva i installationen och att olika styrsignaler kan testas, däribland realtidsstyrning mot exportsituationen från ön eller styrning liknande Ellevios laddgator.

- Om elnätsägaren deltar i piloten skulle tariffer kunna vara intressanta att testa då detta är något som påverkar kundens laddbeteende alla dagar om året. Andra strategier styr kanske bara vid extremsituationer, vilket inte minskar behovet av att förstärka elnätet i samma omfattning, säger Simon Lundqvist, projektledare på Power Circle.

I pilotförslag tre och fyra skiftar fokus från tariffer och styrsignaler till att möjliggöra smart laddning genom handel på olika sätt. Pilot tre fokuserar på att minska behovet av att spilla vindkraft på ön genom att en handelsplats mellan vindkraftsproducenter och elbilskunder införs. Elbilsägarna skulle då kunna ladda billigare de timmar som vindkraften har överskott. Den fjärde piloten fokuserar på att få med elbilar på de befintliga marknader som byggts upp inom projektet CoordiNet. Detta kräver att en större mängd elbilar aggregeras men skulle kunna hjälpa både elnätet och vindkraften.

- Det har varit intressant att följa projektet om smart laddning på Gotland under hösten. Från Energimyndighetens sida ser vi smart laddning som något som kan bidra till ett mer flexibelt och robust elsystem. Det står utifrån studien klart att det finns flera saker som behöver komma på plats, som incitament och affärsmodeller, för att smart laddning ska börja användas i större utsträckning, säger Tobias Walla – projektledare Sektorsstrategier, Flexibelt och robust energisystem, på Energimyndigheten.

Ladda ner och läs rapporten Smart Laddning på Gotland
Kort sammanfattning av rapporten

Delta på slutseminarium 17 december
På torsdag efter lunch hålls ett seminarium där rapporten kommer att presenteras och diskuteras tillsammans med aktörer från Gotland. Vill du delta på seminariet som är torsdag den 17 december klockan 13.00-14.30 ska du anmäla dig till energicentrum@gotland.se. Sista anmälningsdag är idag den 15 december.