Rapport om nya elfordonsprognoser publicerad

År 2030 kan nästan alla nya vägfordon som säljs, inklusive tunga lastbilar och bussar, vara eldrivna. Det visar scenarier som tagits fram av Power Circle inom det branschöverskridande Energiforsk-projektet Ett elsystem för elfordon. Utvecklingen drivs på av politiskt stöd från EU och Sverige, samt av sjunkande kostnader för fordon, högre acceptans hos konsumenter och skarpare strategier hos fordonstillverkarna. 

Forskningsprojektet Ett elsystem för elfordon har som syfte att ta ett helhetsgrepp om den förväntade elektrifieringen av fordonsflottan och dess inverkan på elsystemet. För att bedöma behovet av energi, effekt, elnätskapacitet och laddinfrastruktur krävs ett underlag som visar hur stor del av transportsektorn som förväntas elektrifieras till år 2030. På uppdrag av Energiforsk tog därför Power Circle i början av året fram nationella scenarier för utvecklingen av laddbara personbilar, lätta lastbilar, tunga lastbilar och bussar. I samma arbetspaket har Sweco tagit fram regionala scenarier som visar på hur utvecklingen skiljer sig åt mellan Sveriges län.  

Nu finns rapporten publicerad. För personbilar kan hela nybilsförsäljningen år 2030 bestå av elbilar, och 3 miljoner laddbara personbilar förväntas finnas i trafik samma år. En viktig drivkraft är de nya utsläppskraven som röstades igenom i EU-parlamentet i somras. Utvecklingen stöds även av att flera stora fordonstillverkare har satt upp mål om endast eldrivet i försäljningen, samt av att den svenska marknaden kommer behöva ligga i framkant för att nå de internationella målen.  

– Utvecklingen följer den exponentiella trend som vi förutsåg i de prognoser för laddbara personbilar som vi släppte år 2019. Men starkare politiskt stöd, sjunkande kostnader och skarpare strategier från fordonstillverkarna gör att utvecklingen går snabbare än vad vi trodde då, säger Johanna Barr, expert och ansvarig för scenarioarbetet på Power Circle. 

Det län som förväntas ha högst andel laddbara personbilar i trafik år 2030 är Stockholm (80 %) och det som förväntas ha lägst är Norrbottens län (31 %).   

Lätta laddbara lastbilar förväntas i högscenariot nå 80 % av nya fordon år 2030 och 100 % till år 2035, i linje med EU:s utsläppskrav. En viktig förutsättning för utvecklingen är att undantaget för att framföra fordon upp till 4,25 ton med B-körkort införs inom kort. Denna utveckling baseras också på ett fortsatt investeringsstöd till fordon.  

– Sedan denna prognos togs fram har vissa styrmedel för elektrifieringen av transportsektorn förändrats. Därför kommer vi inom projektet under nästa år analysera hur bland annat förändrade styrmedel kan påverka utvecklingen på kort och på lång sikt, säger Johanna Barr.  

Tunga eldrivna lastbilar förväntas i högscenariot utgöra 65 % av nyförsäljningen år 2030. Lastbilar som används för lokal trafik elektrifieras först, följt av regionala transporter, och därefter fjärrtransporter och de tyngsta transporterna inom exempelvis skogs- och jordbruk. Utvecklingen drivs i det korta perspektivet av större transportköpare och åkerier som har ambitiösa hållbarhetsmål, och en annan drivkraft är att ändamålsenliga stöd till fordon och laddinfrastruktur även i fortsättningen delas ut till dess att TCO-paritet uppnås. 

När det kommer till bussar antas stadsbussar inom en snar framtid endast upphandlas med eldrift, baserat på både kollektivtrafikbolagens och fordonstillverkarnas planer, samt lönsamheten i tekniken. Även elektrifieringen av regionbussar börjar ta fart. Att elbussar har låga lokala utsläpp och är bullerfria är minst lika viktiga drivkrafter som de ekonomiska aspekterna.  

I projektet pågår nu ett omfattande modelleringsarbete för att utvärdera elfordonens påverkan på elnätet, både med och utan smarta laddstrategier. Även aspekter såsom affärsmodeller, reglering och standardisering analyseras.  

– Utifrån projektets resultat kommer vi ta fram en handlingsplan med konkreta lösningar och rekommendationer för hur en storskalig elektrifieringen av transportsektorn kan genomföras på ett resurseffektivt sätt. Vi ser fram emot att använda handlingsplanen som utgångspunkt för dialog med bransch och beslutsfattare under det kommande året, säger Lennart Kjellman, projektledare för projektet på Energiforsk. 

Rapporten finns att ta del av på Energiforsks hemsida. Resultaten presenterades även på ett seminarium i mars, som kan ses här.