Power Circle oroade över Svenska kraftnäts förslag till kompensation

Förra veckan släppte Svenska kraftnät en rapport om förslag till kompensation vid aktivering av efterfrågeflexibilitet. Power Circle, som deltagit i arbetets referensgrupp, är oroade över att förslagen kan komma att utgöra onödigt stora hinder för utveckling av flexibilitet. Att den kund som minskar sin förbrukning för att bidra till systemet ändå får betala för den insparade elen uppmuntrar inte till flexibilitetsinvesteringar.

– Vi ser en risk med att detta förslag hämmar utvecklingen av efterfrågeflexibilitet i Sverige, vilket kommer påverka samhällets möjligheter att kapa effekttoppar och lyckas med elektrifieringen. Förslagen går därmed inte i linje med EU-direktivet där det tydligt står att kompensationen inte får utgöra ett hinder för efterfrågeflexibilitet, säger Johanna Lakso, vd för Power Circle.

Förra veckan presenterade Svenska kraftnät slutsatserna från sitt regeringsuppdrag om en kompensationsmodell för kostnader för elleverantörer vid aktivering av efterfrågeflexibilitet. I korthet läggs två olika modeller fram som möjliga att välja mellan som flexibilitetsleverantör, men under en övergångsperiod finns bara den ena modellen tillgänglig.

Den första modellen (flera leveranspunkter) bygger på att alla flexibla resurser blir en egen elkund med undermätare samt eget elhandelsabonnemang. En fristående flexibilitetsaktör måste då ändå bli, eller samverka med, en elhandlare i den nya leveranspunkten, men utan att ha ett avtal med just kundens elhandlare som grundförutsättning. Modellen kan dock inte helt säkert anses uppnå det oberoende som EU-direktivet ställer krav på, se mer resonemang nedan.

Den andra modellen (flexibilitet med kompensation) innebär att de kunder som väljer att bidra med flexibilitet och stöttar nätet genom att dra ner sin elanvändning ändå får betala för den energi de inte använder till sin elhandlare varje månad, i form av en kompensation. Förslaget förlänger därmed återbetalningstiden på de investeringar kunden behöver göra för att bli flexibel.

– Att kompensationen ska betalas på kundens elhandelsfaktura kommer att ge konstiga signaler till de kunder som väljer att delta och bidra med flexibilitet till systemet. Vi hade hellre sett en modell med central avräkning av kompensationskostnaden, säger Johanna Lakso.

Under Energimarknadsinspektionens (Ei:s) förarbeten till lagen om aggregering som lett fram till Svenska kraftnäts regeringsuppdrag utvärderades flera modeller, och Ei landade då i att den centrala modellen var att föredra framför att kostnaden kompenseras på kundens faktura. Central avräkning innebär att kompensationen görs mellan berörda marknadsparter i den avräkning som ändå sker dagligen av alla balansansvariga parter under översyn av Svenska kraftnät.

Saknas konsekvensanalys för energiomställningen

I rapporten lyfter Svenska kraftnät fram att genom att erbjuda två olika modeller kommer goda förutsättningar för utvecklingen av flexibilitet att finnas. Men det saknas fördjupade analyser som stödjer detta påstående. I konsekvensanalysen görs bedömningar av hur förslagen påverkar enskilda aktörer, men det görs ingen analys av påverkan på olika marknader eller energiomställningen i stort.

– Efterfrågeflexibiliteten lyfts gång på gång fram i olika myndighetsrapporter som en viktig pusselbit för att möjliggöra snabbare anslutningar och skapa ett robust elsystem i framtiden. Vi är därför förvånade över att förslagets konsekvenser på utvecklingen av efterfrågeflexibilitet eller energiomställningen i stort inte analyserats, säger Johanna Lakso.

Utvecklingen av lokal flexibilitet kan hämmas

Under övergångsperioden, som gäller från när riksdagen har antagit de nya författningsförslagen till dess att ett centralt informationssystem finns på plats (uppskattningsvis 3-5 år), är det enbart modellen med flera leveranspunkter som ska gälla. En modell som enligt utredningen inte anses lämplig för aktörer som bara vill delta på lokala flexibilitetsmarknader – då kostnaderna för installation av mätning är hög i förhållande till de möjliga intäkterna på marknaden.

Samtidigt är de lokala flexibilitetsmarknaderna bara i sin linda men under snabb utveckling. Utifrån erfarenheterna hittills finns det ett stort behov av att öka likviditeten på dessa marknader och få fler kunder att erbjuda sin flexibilitet. Att i detta skede införa ett hinder för denna utveckling riskerar att påverka nätägarnas möjligheter att använda lokal flexibilitet för att snabbt kunna ansluta fler kunder genom att öka utnyttjandegraden i elnätet och kapa höga effekttoppar.

– Det är olyckligt om förslaget skulle bromsa utvecklingen av lokal flexibilitet då elektrifieringen är i ett kritiskt skede just nu och flexibiliteten behövs för att använda elnäten mer effektivt. Kravet på mätning i övergångslösningen kan skapa ekonomiska hinder för de kunder som skulle kunna bidra med flexibilitet, och den andra modellen verkar vara ganska många år bort, säger Johanna Lakso.

Den egna elhandlaren favoriseras

Övergångslösningen kan också tänkas skapa fördelar för flexibilitet som utvecklas av kundens egen elhandlare, och inte alls ge likvärdigt tillträde till marknaderna för fristående aktörer. Detta beroende på att kunder med flera olika elavtal hos olika elhandlare får välja mellan intern optimering av sina resurser eller att leverera flexibilitet, där kundens egna elhandlare kan leverera bättre helhetslösningar genom att kvitta el mellan de olika leveranspunkterna.

– Hela syftet med direktivet är att riva hinder och skapa nya möjligheter för slutkunder att använda fristående flexibilitetsleverantörer. Vi har också sett erfarenheter från de lokala marknaderna om att det är just de fristående aktörerna som varit mest insatta och intresserade, och som skapat förutsättningar att inkludera nya kundgrupper och skala upp volymer. Med övergångslösningen kan deras utveckling komma att begränsas under de kommande åren, säger Johanna Lakso.

Med modellen flera leveranspunkter kan även utvecklingen och implementeringen av tekniker som vehicle-to-home (V2H) och vehicle-to-grid (V2G) komma att påverkas.

– Det här förslaget lägger ett stort ansvar på befintliga elhandlare att utveckla sin flexibilitetsaffär och stötta de lokala nätägarna och slutkunderna med nya tjänster. Eftersom förslagen ser ut att begränsa möjligheterna att hitta lönsamma affärer som fristående aktör, blir elhandlarnas roll ännu viktigare för hela energiomställningen, säger Johanna Lakso.

Finns flera andra möjliga lösningar

Power Circle har under sitt arbete i referensgruppen lyft fram andra perspektiv och möjliga lösningar som skulle ge utvecklingen av efterfrågeflexibilitet bättre förutsättningar. Några exempel på andra möjligheter är att begränsa omfattningen av kompensationen genom att undanta produkter med lågt energiinnehåll, att marknader som avgörs före dagen-före-marknaden kan skickas som information och att undersöka olika finansieringsmöjligheter till kompensationen. I flera andra länder används en modell som kallas net-benefit-model för dagen-föremarknaden, detta för att inte hela förtjänsten för flexibilitetsleverantören ska ellimineras.

– Det finns många möjliga lösningar som inte nämns eller resoneras om i Svenska kraftnäts rapport. Jag hoppas därför att diskussionen i branschen framöver har lite större bredd så att vi hittar en lösning som både känns rättvis för elhandlaren och möjliggör en snabb utveckling av flexibilitet i elsystemet. Regeringen behöver nu utreda konsekvenserna närmare innan man inför åtgärder som kan innebära ökade hinder för flexibilitet, säger Johanna Lakso, vd för Power Circle.